Hur ska Stockholm växa

 

Hur ska Stockholm växa?

 

Stockholm och Stockholmsregionen växer och förväntas fortsätta växa. Här finns arbetstillfällen, företag vill etablera sig här och ännu fler arbetstillfällen skapas. Här finns kultur och än så länge natur på nära håll men den är på många håll hotad.

 

Runt om i Stockholm finns lokala aktivistgrupper och föreningar som kämpar för att rädda små och större grönområden i anslutning till bostäder t ex Eolshälls 4Hgård i Mälarhöjden, Bevara Årstaskogen, Ingen bilväg genom Rosenlunds¬parken, Rädda Solbergaskogen, Rädda Nytorps Gärde, Stoppa förbifart Stockholm, Rädda Enskedefältet, Gör Rågsveds friområde till Ekopark Syd för att bara nämna några. Dessa områden behövs för rekreation och kontakt med naturen men hotas av byggplaner. Bostadsområden är attraktiva bl a då det finns natur nära. Hur attraktiv boendemiljön blir när flera hus pressas in på en begränsad yta är uppenbart: Alla blir förlorare.

 

Hur löser man dilemmat med att staden ska växa och att grönområden ska bevaras? Svaret är att Stockholm ska växa utåt. Det viktigaste är ofta inte avståndet i kilometer mellan t ex bostad och arbete utan givetvis tiden och kostnaden att färdas dem emellan. Att åka från exempelvis en adress på Kungsholmen till Söder, dvs ca fyra km, tar ca 45 minuter vilket man oftast får räkna med även när man rör sig mellan olika stadsdelar i innerstan. Som en jämförelse kan man notera att sträckan på ca 12 km mellan Akalla och Centralen tar 20 minuter och sträckan på drygt 25 km mellan Västerhaninge och Centralen tar 30 minuter.

 

Med väl utbyggd spårbunden kollektivtrafik kan man med jämförelsevis liten tidsåtgång komma långt utanför stadskärnan. Begreppet Stockholmsregion bör vidgas till att innefatta flera orter i Mälardalen och prissamarbetet som till viss del förekommer mellan SL och Upplandstrafiken bör utvecklas så att kostnaden för resor över länsgränserna minskar. Flera knytpunkter ska också finnas mellan de olika spåren så att inte alla trafikanter behöver passera Centralen. Tendenser till dessa visioner finns redan men bör förstärkas och prägla stadsplaneringen.

 

Att förstöra grönområden i närförort är att oåterkalleligt förstöra vårt kulturarv - jämförbart med rivningen av Klarakvarteren på 50-talet. Endast genom att bevara kulturbygd och växa utåt kan Stockholm konkurrera med andra centra i Europa och förbli den magnet som hela landet är beroende av.